Finansieringen av motion och idrott hotas under kommande år av märkbara nedskärningar. Finansministeriet (FM) föreslår i sin budgetproposition att motionsbudgeten skärs ned med cirka 17 miljoner euro nästa år. Det innebär en minskning på cirka 11 procent, varefter den skulle vara cirka 147 miljoner euro. År 2026 utlovas ännu större nedskärningar. Totalt skulle motionsbudgeten minska med nästan en tredjedel under regeringsperioden.
Samtidigt gör mervärdesskattehöjningen att priset på att idka motion och idrott stiger och att verksamhetsförutsättningarna för idrottsföreningar och företag i motionsbranschen försämras. Nedskärningarna och skattehöjningarna sker samtidigt som ett mål i regeringsprogrammet är att få finländarna att röra på sig mer.
– Vi förstår behovet av att anpassa statsbudgeten. Men motion ger Finland fördelar på miljardnivå. I spartalkot borde motion och idrott ses som investeringar som håller finländarna friskare, sundare och förmögna att betala skatt och som minskar social- och hälsovårdskostnaderna. Det är sorgligt hur dåligt vårt samhälle inser och beaktar betydelsen av förebyggande åtgärder i stärkandet av den offentliga ekonomin, säger den olympiska kommitténs ordförande Jan Vapaavuori.
– Så här stora procentuella nedskärningar görs på väldigt få områden. Motionsbudgeten utgör under två promille av statsbudgeten, så det är omöjligt att få ihop de inbesparingar regeringen eftersträvar genom nedskärningar i ett verksamhetsområde av den här storleken. Det är ohållbart och orimligt om man gör större nedskärningar i motion och idrott än på statens andra förvaltningsområden, påpekar Vapaavuori.
Enligt FM:s förslag skulle nedskärningarna i statsunderstödet nästa år gälla byggandet av motionsställen (-16,4 M€). Nedskärningen är betydande eftersom det ännu förra året användes över 30 miljoner euro till byggandet av motionsställen, men nu föreslås endast cirka 10 miljoner euro. Dessutom skulle man minska föreningsstödet (-0,5 M€). Det innebär att föreningarna får 2 miljoner euro, vilket är cirka hälften jämfört med tidigare år. I UKM:s budgetproposition har man ännu inte riktat in nedskärningarna i statsunderstöden.
Enligt planen för den offentliga ekonomin väntas ytterligare 75 miljoner euros nedskärningar år 2026. De har ännu inte fördelats mellan UKM:s verksamhetsområden. Det skulle uppskattningsvis innebära en nedskärning till på cirka 20 miljoner euro i motionsbudgeten.
Motions- och idrottssamfundet vädjar till budgetmanglingen att inte med nedskärningar äventyra finländarnas välbefinnande eller den finska motionens och idrottens framtid. Nedskärningarna i motion och idrott bör vara rimliga och man bör söka efter och ta i bruk nya finansieringskällor och nya sätt att stöda fysisk aktivitet, motion och idrott.
– Utvidgningen av skatteavdragsrätten till att omfatta understöd till motion och idrott bör påskyndas och den i regeringsprogrammet utlovade utredningen av hur motion kan främjas via beskattningen bör inledas omedelbart. Dessutom bör idrottsaktörerna beaktas i penningspelsreformen och motionsorganisationernas arbete bör underlättas genom att byråkratin minskas, kräver den olympiska kommitténs vd Taina Susiluoto.
– Diskussionen efter de olympiska spelen visar att finländarna hungrar efter framgångar inom toppidrotten. Det bör också synas i satsningar på såväl offentlig som privat finansiering, så att Finland når prispallen igen, säger Susiluoto.
Regeringen avser att besluta om nedskärningarna vid budgetmanglingen den 3-4 september.