Finlands Olympiska kommitté kommer i ett gemensamt måldokument tillsammans med undervisnings- och kulturministeriet överens om målen genom vilka finländsk motion och idrott främjas. Målperioden 2022–2024 går mot sitt slut och Olympiska kommittén har rapporterat om den till ministeriet. Rapporten är en offentlig handling.

Olympiska kommittén lotsar finländsk motion och idrott. Vi betjänar, påverkar, driver våra medlemmars intressen samt stärker samarbetet för att främja toppidrott, föreningsverksamhet och en aktiv livsstil.

Digitala lösningar som stöd för idrotten 

Olympiska kommitténs tjänst Suomisport har under de senaste åren vuxit till en viktig dataplattform, som används av nästan en miljon finländare. Suomisport uppfyller idrottsföreningarnas och grenförbundens behov, och användarna har de senaste åren i stadig takt blivit allt nöjdare med tjänsten. Vi utnyttjar data även för att stärka toppidrottens konkurrenskraft. Som en följd av arbetet med att utveckla datastrategin har nya analyslösningar skapats och tjänsten 360training för idrottare tagits fram, vilken kombinerar information från olika system i ett tillgängligt format.

En aktiv roll inom internationell påverkan 

I det internationella samarbetet tog Olympiska kommittén en aktiv roll i synnerhet i fråga om Rysslands och Belarus deltagande i internationell idrott. Det aktiva påverkansarbetet har främjat jämlikhet, och genom nordiskt samarbete har vi effektivt kunnat påverka den europeiska idrottspolitiken. Inom det internationella idrottspolitiska påverkandet är Finland 20:de bäst i världen och på andra plats i Norden efter Sverige. 

– Vi vill tro att det samnordiska påverkansarbetet hade ett samband med att endast några få ryska och belarusiska idrottare fick tävla i olympiska och paralympiska spelen i Paris, och det i egenskap av neutrala idrottare utan landsbeteckning. Det fördes tuffa diskussioner om detta i olika internationella idrottspolitiska forum, där vi höll en stark enad front med de övriga nordiska länderna, säger Olympiska kommitténs verkställande direktör Taina Susiluoto.  

Toppidrotten strävar efter framgång

Enheten för toppidrott stöder finländska idrottares framgång och säkerställer att idrottarna har tillgång till bästa möjliga stöd för sin träning och sina vardagliga behov. De största framstegen i fråga om olympiska spelen är att professionalismen inom idrotten har ökat i och med ökade expertkunskaper, ledarskapet inom toppidrotten har förnyats i både Olympiska kommittén och nätverken, arbetet med intressebevakningen inom toppidrotten har gett resultat samt snabba framsteg har gjorts vad gäller främjande av dubbla karriärer och utveckling av verksamhetsmiljöerna.

För att uppnå målen har samarbetet med grenförbunden kontinuerligt varit intensivt. Målen för toppidrotten uppnåddes i grenarna i olympiska och paralympiska vinterspelen, men inte i grenarna i olympiska och paralympiska sommarspelen. I synnerhet de uteblivna medaljerna i olympiska spelen i Paris har lett till en omvärdering av toppidrottens toppskede för att man ska ha bättre framgångar framöver. I lagspel och icke-olympiska grenar nåddes målen delvis.

Vi har under strategiperioden lyckats stabilisera verksamheten för det riksomfattande nätverket av idrottsakademier och träningscenter. I verksamhetsmiljöerna arbetar man för att utveckla idrottsframgångarna, idrottarna och tränarna, och samtidigt skapas möjligheter för idrottarna att genomföra planmässiga dubbla karriärer. Ett exempel på detta är bland annat högskolor som är positiva till toppidrottare och där idrottarens möjligheter att kombinera idrott och studier förbättras ytterligare.    

Intensivare samarbete samt effektivitet inom föreningsverksamheten

Nya stjärnföreningar har uppstått och antalet stjärnmärken har ökat betydligt de senaste åren. Olympiska kommitténs, grenförbundens och idrottens regionala organisationers gemensamma Tähtiseura-program har skapat en stadig grund för att utveckla kvaliteten på föreningarnas verksamhet. Programmet har även kontinuerligt utvecklats för att allt bättre främja utvecklingen av kompetensen och ledarskapet i föreningarna.

Processen för en ny riktning inom barnidrotten startades på önskemål av grenförbunden. I den deltar redan 40 grenförbund, och Olympiska kommittén faciliterar och samordnar nätverkets verksamhet. Utveckling av idrott för barn under 13 år kommer att vara ett viktigt tema även under de kommande åren, och det är i linje med såväl främjandet av finländarnas välbefinnande och funktionsförmåga som en ökning av antalet potentiella framtida toppidrottare på ett ansvarsfullt sätt.

En aktiv livsstil är bra för hela samhället 

Olympiska kommittén har varit med och drivit framåt mål i anknytning till motion i den samhälleliga debatten, och ett bra exempel på det är programmet Finland i rörelse i regeringsprogrammet. Enheten för en aktiv livsstil har arbetat för att främja rörelse och välbefinnande. I samarbetet har nätverk byggts, såsom nätverket för konceptet Finland- Ett land och folk med funktionsförmåga som omfattar mer än 150 aktörer. 

Ansvarsfullhet i all verksamhet  

Finlands Olympiska kommitté har under målperioden satsat mycket på att utveckla ansvarsfullheten och en god förvaltning, och de viktigaste fokusområdena har varit öppenhet, jämställdhet och miljöansvar. I verksamheten har fokus legat på såväl utveckling av den egna verksamheten som stödjande av motions- och idrottsgemenskapen i ansvarsarbetet. I praktiken har detta visat sig som bland annat en uppdatering av Tähtiseura-programmet, anslutning till ett internationellt klimatåtagande samt byggande av tryggare verksamhetsmiljöer för idrottare och idrottsföreningar. Inom toppidrotten har idrottarnas förutsättningar för dubbla karriärer förbättrats ytterligare tack vare högskolor som är positiva till toppidrott.

Sammanfattningsvis konstaterar Susiluoto att av de mål som överenskommits med ministeriet för 2024 har många uppnåtts, men alltid kan saker och ting göras bättre och ibland leder kriser till något bättre.

– Samhället är i ständig förändring och ute i världen hårdnar konkurrensen hela tiden. Vi har i vår rapport till ministeriet berättat öppet om vad vi har gjort samt vad vi har lyckats och misslyckats med. Som stöd för rapporten har vi en mängd analyser och en vision om korrigerande åtgärder. Vi kommer under slutet av året att föra diskussioner med ministeriet för att gå igenom dem. 

– Det står klart att Olympiska kommittén kommer att förnyas och att i synnerhet toppidrottens toppskede nu står inför en akut omvärdering. Det är viktigt att samtidigt komma ihåg att grenförbunden äger sin egen toppidrott och annan verksamhet. Våra medlemsorganisationer bestämmer vad som görs i deras centralorganisation, det vill säga Olympiska kommittén. Det är bra att diskutera saker och ting öppet, ingående och kritiskt samt att tänka på att beslutsfattandet inom idrotten, som drivs av medborgarorganisationer, sker inom ramarna för föreningsautonomin vid sammanträdet för Olympiska kommitténs medlemmar den 30 november, då även en ny styrelse väljs för att föra de strategiska målen framåt, påminner Susiluoto. Samtidigt är det uppenbart att medborgarorganisationerna inte på egen hand kan lösa olika frågor, utan för det behövs samarbete med staten i enlighet med god förvaltning.