Finlands Olympiska Kommittés årsmöte ordnades den 30 november i Helsingfors. På mötet valdes en ny ordförande och en ny styrelse för Olympiska Kommittén, uppdaterades den rullande strategin och fastställdes Finlands Olympiska Kommitté rf:s ekonomi- och verksamhetsplan för 2025.
I sitt öppningsanförande på årsmötet summerade olympiska kommitténs avgående ordförande Jan Vapaavuori sitt ordförandeskap, som avslutades med höstmötet.
– Fyraårsperioden har innehållit fart och farliga situationer. Vi har gjort flera framsteg när det gäller att främja motion och idrott, till exempel vår lyckade kamp för barns fritidsaktiviteter under coronakrisen, de fantastiska framgångarna vid olympiska vinterspelen i Peking, det internationella påverkansarbetet för att hålla Ryssland och Belarus utanför internationell idrott samt våra tillfälliga avvärjningssegrar i kampen mot ekonomiska nedskärningar i motion och idrott.
– Samtidigt är det ärligt att erkänna att vi inte lyckades uppnå våra mål för olympiska spelen i Paris, och vi lyckades inte heller bygga ett tillfredsställande samarbete och förtroende inom motions- och idrottsgemenskapen. Det är inte överdrivet att säga att finländsk idrott saknar en gemensam riktning, en strategi samt gemensamt överenskomna och tydliga roller. Detta har lett till att den viktigaste hörnstenen i nätverksstyrningen, förtroende, aldrig har byggts mellan aktörerna. Vid besvikelser leder bristen på förtroende till maktspel, sade Vapaavuori.
Angående Olympiska Kommitténs roll som motionens och idrottens takorganisation konstaterade Vapaavuori att Olympiska Kommittén allt bättre måste kunna visa att den lever i tiden i enlighet med 2020-talets krav och utför ett arbete som är nyttigt för hela samhället.
– Trots våra utmaningar är jag stolt över att vi i Olympiska Kommitténs styrelse målmedvetet har drivit många överenskomna saker framåt. Motion och idrott är fortfarande Finlands största folkrörelse. Omkring 1,8 miljoner finländare är engagerade inom organiserad motions- och idrottsverksamhet. Motion och idrott är socialt, ekonomiskt och folkhälsomässigt sett en viktig del av den finländska kulturen och samhället. Vi genererar årligen en nytta i miljardklassen för samhället i form av skatteintäkter och frivilligarbete, och för detta arbete önskar jag bästa möjliga framgång även framöver, sade Vapaavuori.
Kilpinen, Keränen och Inna till presidiet
Enligt Olympiska Kommitténs stadgar valdes vid höstmötet 2024 förutom en ordförande och två viceordförande även åtta övriga styrelsemedlemmar, varav två är representanter för idrottarna. Av dessa åtta övriga styrelsemedlemmar valdes fyra, varav en är representant för idrottarna, undantagsvis för en mandatperiod på endast två år. Finlands medlemmar i Internationella Olympiska Kommittén (IOK) är dessutom alltid medlemmar med rösträtt i styrelsen.
I höstmötets val av ordförande valdes Petteri Kilpinen till ordförande med 96 röster. Motkandidaten Tapio Korjus fick 38 röster. Till vice ordförande valdes Mira Keränen (förste vice ordförande) och Lauri Inna (andre vice ordförande).
– Ni har röstat för stark förändring, och jag lovar att vara värd förtroendet. Det är dags för förändring. Om inte nu, när då? Om inte vi, vem då? sade Finland Olympiska Kommittés nya ordförande Petteri Kilpinen i sitt tal.
I valet av styrelse för olympiska kommittén valdes Laura Lepistö, Henrik Dettmann, Erkka Westerlund och Esa-Pekka Mattila (idrottarrepresentant) för en period på fyra år samt Hanna-Mari Aula, Henrika Backlund, Martti Uusitalo och Katarina Naumanen (idrottarrepresentant) för en period på två år.
I styrelsen ingår dessutom Finlands medlem i IOK, Sari Essayah, och ordföranden för IOK:s aktivas råd, Emma Terho.
Den rullande strategin och verksamhetsplanen för 2025 godkändes
Olympiska Kommitténs höstmöte 2023 beslutade om en övergång till en rullande strategi, och vid vårmötet 2024 fördes en remissdebatt om en granskning av strategin. De föreslagna uppdateringarna av den rullande strategin gäller främst elitidrotten, där målen ska fastställas på nytt efter olympiadens slut.
Höstmötet godkände uppdateringarna av den rullande strategin efter debatten. I mötesprotokollet antecknades även ett understött klämförslag, enligt vilket den nya styrelsen föreslogs få möjlighet att ompröva Olympiska Kommitténs huvuduppgifter, struktur och innehåll. Övergången till en rullande strategi möjliggör ett sådant förfarande.
Därtill godkände höstmötet Olympiska Kommitténs verksamhets- och ekonomiplan för 2025 i enlighet med styrelsens förslag.
Beslut om utredningar av idrottsgemenskapen
Höstmötet diskuterade utredningen av idrottsgemenskapen som inleddes i början av 2024 och som syftade till att beskriva nätverken inom motions- och idrottsgemenskapen samt deras mål, roller och uppgifter. Ett annat syfte var att utreda möjligheterna till kostnadseffektiva gemensamma tjänster. Höstmötet godkände utredningarna med de tillägg och ändringar som lades fram under diskussionen. För höstmötet lades fram förslag om att inrätta ett servicecenter för centraliserad ekonomiförvaltning, intensifiera samarbetet med små organisationer, inleda ett strategiarbete inom sektorn och införa en inkluderande förvaltningsmodell. I mötesprotokollet antecknades även ett understött klämförslag, enligt vilket det ska vara frivilligt att ansluta sig till den nya servicecenterhelheten och anslutningen ska basera sig på de fördelar som servicehelheten ger.
Därtill godkände höstmötet ett uppdaterat ansvarsprogram för idrottsgemenskapen och Suomen Lacrosseliitto ry som ordinarie medlem av Finlands Olympiska Kommitté. På idrottarutskottets förslag godkände höstmötet även Ella Junnila och Karri Rämö som idrottarmedlemmar i Finlands Olympiska Kommitté rf.
Mer information: Finlands Olympiska Kommitté, verkställande direktör Taina Susiluoto, 050 3319832